Artros i höft och knäled.

25% av alla i 45 års ålder i Sverige har artros säger Leif Dahlberg, professor i ortopedi Lund.

Varför får man artros?
Det finns en viss ärftlighet, så om någon i din familj har artros i knä eller höft är sannolikheten större att du också kan få det. Det kan också finnas en biologisk inflammation i leden vilket leder till obalans i nedbrytning och produktion av brosket.

Det mest positiva med forskningen som kommer nu är att det går att påverka brosket i leden. Med en jämn belastning under dagen (helst inte mer än 90 minuters promenad åt gången om du har problem) så går det att återbilda och framför allt förbättra brosket.

Om vi inte hade brosk i leden skulle vi få ben mot ben och eftersom vi har smärtreceptorer i ben så blir det smärta. I brosket har vi inte smärtreceptorer, så ta hand om ditt brosk.

En begynnande artros kan ta allt ifrån 5-10 år innan den ger sig till känna. Det kan till och med ta så lång tid som 20 år.

Hur ställer man diagnos?
När du kommer till mig ställer jag mycket frågor.
Hur visar sig smärtan?
Har du haft ett stående jobb under många år?
Finns det någon i familjen som har artros?
En tidig diagnos av artros syns inte alltid på en vanlig röntgen utan man går på vad patienten berättar.

Hur vet jag att jag har en begynnande atros?
Om det är höften som är problemet så brukar detta dyka upp:
Finns en lätt smärta/strålning mot ljumsken, utsidan av höften, ned mot knät och även på rumpan (i mitten, inte vid ischiasnerven).
Det kan även ibland stråla upp mot de nedersta revbenen.
Benet känns längre (vanligt uttryck från mina patienter).
Smärta vid belastning.

Är det i knät som artrosen visar sig så brukar detta dyka upp:
Viss kramp i vaden.
Strålning ned i vaden, ungefär 10-20 centimeter.
Smärta runt leden vid långa promenader.
Baksidan av knäleden känns tjock.
Smärta vid belastning.

Vad ska jag göra om jag misstänker artros?
Det fina med forskningen idag är att det går verkligen göra något åt det. Man antar att idag är det bara runt 18% som måste byta ut sin led. Om du belastar leden under dagen så brukar smärtan bli bättre. Du kan ofta känna dig stel när du vaknar, men så fort du har börjat röra på dig så släpper stelheten och smärtan.
Om du har belastat för mycket och får en inflammation, blir varm och svullen (går inte att känna på höftled men på knäled) så är laser ett fantastiskt verktyg att skynda på läkningen. Eller för den delen att ställa diagnos att du har artros. Du kan även äta smärtstillande med framgång.

Flera patienter har svårt att identifiera sig med att de har artros och när jag har kört laser på leden så får de en rätt härlig min när de ställer sig upp.
-Men, nu känns det ju bättre. Eller, -Benet är rätt längd igen.
De patienter som vet att de har artros brukar dyka upp på kliniken 1 gånger per år när det får ett ”skov” som gör att leden sväller och blir varm. Då blir det laserbehandling 1-3 gånger och de blir bra.

Inga kommentarer än.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.