Vanliga besvär

Som naprapat kommer jag i kontakt med många olika typer av besvär. Här kan du läsa lite om de problem som många söker för och får hjälp med hos mig. Känner du igen symptomen?

Den här sidan uppdateras och kompletteras kontinuerligt i takt med att jag hinner sätta mig ner och skriva. Om du inte hittar den information du söker, hör av dig via mitt kontaktformulär.

ont i axel

(Klicka på respektive Besvär för att läsa mer)

  • Nackspärr akut tillstånd som oftast kommer smygande-smärtsamt!
  • Huvudvärk i tinningen, ögonen, pannan, ansiktet, hjässan.
  • Migrän Mycket smärtsam huvudvärk, ofta med förhöjd känslighet för ljus och ljud.
  • Domningar i armen – obehag, pirrar-särskilt på natten, tappar saker, svag i händerna.
  • Stela skuldror/axlar: svårt att röra axlar/huvud.
  • Ryggskott – du kommer inte upp, enorm smärta, kallsvettas, hugger till i ryggen.
  • Ischias strålning från skinkan och ned baksida lår.
  • Trött och stel i svanken svårt att böja sig ned på morgonen.
  • Axelbesvär: smärta när du rör armen, svårt att lyfta armen.
  • Musarm: en slaskdiagnos egentligen. Innefattar nacke-axel och arm.
  • Tennisarmbåge punktsmärta på utsidan av armbågen.
  • Bäckenbesvär: skärande smärta när du står-går-sitter.
  • Höftbesvär smärta vid aktivitet och eventuellt sittande/liggande.
  • – Höftledsartros

  • Knäbesvär: löparknä, smärta insida/utsida av knäleden, under/ovan knäskål.
  • Hälsenebesvär: smärta vid aktivitet/vila, morgonsmärta.
  • Fotproblem: felställning i foten, hälsporre, smärta under hälen, hallux valgus.
  • Smärtande hälsena (Tendinit-Tendinos) smärta vid aktivitet och eventuellt sittande/liggande.


Nackspärr

Vanligtvis vaknar man med nackspärr. En stark smärta i nacken gör att du oftast är helt låst och inte kan röra huvudet utan att det hugger till. Förmodligen har du känt dig stel mellan skulderbladen de senaste veckorna och det är här orsaken sitter. De flesta muskler som kommer från skulderbladen går upp och fäster i nacken. Att du har flera lager av muskler gör att du kan gå en längre tid innan det blir akut smärta.

I dessa fall brukar 1–3 behandlingar göra stor skillnad. Du kan vara öm i nacken efter behandlingen men rörligheten kommer snabbt tillbaka. Viktigast av allt är att din smärta minskar och du kan röra huvudet utan att det hugger.

Till toppen av sidan

Huvudvärk

Vanlig spänningshuvudvärk kommer ofta från musklerna uppe på axlarna eller från nacken. Den sitter i nacken, bakom örat, tinningen och i hela huvudet.
Vaknar du med huvudvärk kan orsaken komma ifrån att du pressar ihop käkarna på natten. Denna huvudvärk är oftast mycket värre och vanliga smärtstillande tabletter brukar inte hjälpa särskilt bra. I samband med att du pressar käkarna kommer ofta en skärande smärta i eller bakom ögonen.

Oavsett var huvudvärken kommer ifrån så går det att behandla och bli helt bra. Antalet behandlingar brukar ligga mellan en och fyra stycken. Du får även med dig några verktyg om hur du ska undvika att huvudvärken kommer tillbaka.

Till toppen av sidan

Migrän

Min erfarenhet av migrän är att om alla spänningar som finns i käkar, mellan skulderbladen och nacken behandlas så uppkommer migrän mer sällan. Det är svårt att lista ut vad det är som triggar igång en migrän och därför brukar jag rekommendera att patienten för en migrändagbok. Detta för att kunna komma fram till när i månaden den kommer och eventuellt vilken kost som kan trigga igång den.

För att läkare ska ställa diagnosen vid migrän krävs

  • man har återkommande huvudvärksattacker som varar mellan 4 och 72 timmar
  • huvudvärken har minst två av dessa egenskaper: den är ensidig, den pulserar, den är medelsvår till svår, den förvärras av vanliga aktiviteter
  • man drabbas av minst ett av följande symtom: illamående, kräkning, ljudöverkänslighet eller ljusöverkänslighet.

Till toppen av sidan

Domningar i armen

Om du har känt dig stel runt skulderbladen och i nacken under några veckor är det inte ovanligt att du får domningar i armen. Brukar smyga sig ned på utsidan av överarmen, ned mot armbågen och ibland även på ovansidan av underarmen. Har det funnits en tid kan du även bli svag i handgreppet.

Den här värken bruka bli värre när du sover och på eftermiddagarna.
Detta är vanligt när du har ett sittande jobb framför datorn. Även om du sitter ergonomiskt bra kan tiden du sitter totalt framför datorn göra att problemen uppkommer.

Vad kan du göra själv?

Sitt inte längre än 30 minuter utan att ställa dig upp och rulla på axlarna. Prova att stå upp och jobba och framför allt om det är möjligt: lär dig kortkommandon.

Detta problem har jag flera stycken kunder varje dag som söker för. I de lättaste fallen blir du bra på 2–3 behandlingar. Ibland kan det ta upp till 5 behandlingar och du kanske måste göra rehabövningar med gummiband för att bli helt bra. I värsta fall kan det finnas en central påverkan från ryggmärgen vilket gör att nerven ger signaler hela tiden och det domnar. Om detta skulle vara fallet brukar jag rekommendera att gå vidare till en läkare för att få en röntgen och bekräftelse på diagnosen. Är det en påverkan centralt kan det ta 3–9 månader innan det är helt bra. Tålamod är ordet som gäller här!

Till toppen av sidan

Ryggskott

Ett ryggskott kommer oftast på morgonen dagen efter du har varit aktiv med till exempel trädgårdsarbete eller skottat snö.

Du tar en dusch, böjer dig ned efter duschkrämen och ”pang” så kommer en blixtrande smärta längst ned i ryggen. Där står du som en fällkniv och har svårt att komma upp för att smärtan och krampen i ryggen är så intensiv.

Krampen i musklerna kommer för att kroppen vill skydda diskarna i ryggen. Ett sorts ”gips” så att du inte ska belasta diskarna ännu mera.

Om du inte har haft ryggskott tidigare kommer detta att gå över inom 1–3 veckor. Har du regelbundet haft ryggskott, låt säga 1–2 gånger per år kan det ta allt mellan 3 veckor till 3 månader innan du är helt bra.

Har du inte haft ryggskott tidigare brukar det bli bra på 1–3 behandlingar. Om du har mycket ”bagage” med dig, har haft flera ryggskott blir det svårare att säga hur många behandlingar som behövs. Det är väldigt individuellt, men jag brukar ha en öppen dialog om detta så att vi är helt överens.

Till toppen av sidan

Ischias

Smärta från ischiasnerven kan vara lindrigt till ganska olidligt. Smärtan följer nerven längs med baksidan av låret, ibland mot höften och till ljumsken samt ned till knät och vaden. I värsta fall ända ned till hälen eller stortån. Hur mycket smärta du har eller vart i nerven det sitter varierar. Vanligtvis börjar det längst upp på lårets baksida och sist kommer smärtan längst ned i underbenet.

Om nerven är påverkad av en utbuktande disk eller kläms ihop av en muskel är ganska lätt att ta reda på. Om du sitter längst ut på en stol och lägger upp ena foten på ditt knä så kommer det att sträcka till rejält runt höftled och sätesmuskel. Stämmer detta så är det troligtvis en sätesmuskel som heter piriformis som är orsaken. Fortsätt att sitta som jag nämnde ovan en gång per dag i någon minut och smärtan kommer att försvinna succesivt.

Kommer nervsmärtan ifrån ryggen spelar det ingen roll om du stretchar benmuskler eller sätesmuskler, smärtan kommer bara att lätta i cirka 10 minuter för att därefter komma tillbaka direkt. Om så är fallet kommer orsaken ifrån disken i ryggen och det kommer att ta betydligt längre tid innan ischiassmärtan försvinner, allt mellan 3-9 månader. Tålamod är ledordet här!

Till toppen av sidan

Trött och stel i svanken

Om du upplever att svanken längst ned i ryggen ofta blir trött och stel är det vanligtvis ett tecken på att du är för svag i muskulaturen i bålen. Förmodligen har du inte tränat bålen regelbundet den senaste tiden eller stretchat baksidan av lårmuskeln. Att ha en bra rörlighet i ländryggen är viktigt för hela ryggen. Om du är för kort i musklerna på lårets baksida när du böjer dig fram så kommer ryggen att få göra ett större jobb, vilket troligtvis leder till att du får ont i ryggen.

Se till att regelbundet träna bålen och stretcha baksidan av lårmuskeln så kommer ryggen att må mycket bättre.

Till toppen av sidan

Tennisarmbåge

Tennisarmbåge är ett vanligt överbelastningsbesvär som drabbar de muskler som fäster in mot armbågens utsida. Smärtan uppstår vanligtvis vid upprepat och enformigt arbete. Klippa en häck, renovera hemma, sitta mycket framför datorn och jobba med musen. Smärtan brukar byggas på under flera veckors tid och visar sig när du ska räta ut armen eller bara lyfta en kopp kaffe.

Det gäller att ta smärtan på allvar och försöka undvika de rörelser som orsakar den. Vid naprapatbehandling behandlas du både lokalt vid armbågen, runt skulderbladet samt i nacken. Det finns avlastningsband att köpa på apoteket som är bra när du har ett arbete där det är svårt att undvika att göra vissa rörelser. Hur många behandlingar som behövs och hur fort du blir hjälpt är väldigt individuellt, allt mellan 3-8 stycken.

Till toppen av sidan

Höftbesvär

Att promenera är bra, men om du ökar dosen för snabbt kan det bli problem med stelhet runt höften. Om du känner dig stel i och runt höften när du har suttit ned en stund och ska ställa dig upp kan problemet sitta i en höftböjarmuskel som sitter på utsidan. Kanske har du även upplevt viss smärta på utsidan av knät också. Detta beror på att muskeln (tensor faschia latae) sitter uppe vid höften men fäster på ett band som följer utsidan av låret och fäster på utsidan av knät. Detta besvär är mycket lätt att behandla och brukar bli bra på 1–3 behandlingar.

Till toppen av sidan

Höftledsartros

Hur vet man om han har artros i höftleden? Smärtan och problemen kan börja redan runt 25–30-års åldern.
Vanliga symtom är: stelhet, särskilt på morgonen eller efter stillasittande, belastningssmärta vid de första stegen. Smärta i höft, ljumske och /eller utstrålning ner mot knät. I början av artrosen tar man kortare steg och sedan utvecklas detta till att man haltar. Vilovärk kommer vanligtvis inte i början av artrosen utan senare. Symtomen kan variera över tid och uppträda i skov om flera månader under de första åren.

För att få en klarhet i om det är artros bör man uppsöka en ortoped som både gör en klinisk undersökning samt en röntgen. I början av förloppet är det dock dålig korrelation mellan undersökning och röntgenfynd. Detta gör att en del inte får diagnosen i ett tidigt stadium. Men å andra sidan så väntar sjukvården så länge de kan med att sätta in en protes. Protesernas hållbarhet idag är 15-20 år vid komplikationsfritt förlopp.

Till toppen av sidan

Smärtande hälsena (Tendinit-Tendinos)

En vanlig orsak till smärta i hälsenan är för hög träningsdos under kort tid, ensidig och upprepad belastning samt att underlaget kan vara för hårt.
Viktökning och trånga skor kan göra smärtan värre men orsaken är alltid att hälsenan belastas mer än den tål. Ibland går det inte att hitta någon orsak till besvären.

Vanligtvis får du en inflammation (Tendinit, tendo-sena och it-inflammation) första gången besvären dyker upp. Blir det en återkommande smärta i senan kan det leda till vävnadsförändringar som till slut bli kroniskt, Tendinos. Därför är det jätteviktigt att ta smärtan på största allvar när den uppkommer första gången!

Vilka kan symtomen vara:

Vid inflammation mellan senan (består av vatten, kollagen typ 1 och celler) och bindväven (består av blodkärl, nerver och lymfkärl) kan det bli ett “krasande” ljud. Detta behöver inte betyda att det är någon skada på senan.

Smärta vid belastning, oftast mer efter träningspass.

Vilovärk och stelhet, speciellt efter belastning. Morgonstelhet i hälsenan är vanligt och ett svårbemästrat symtom tyvärr.

Kliniska fynd:

Smärta vid palpation (när du trycker på muskeln) och den kan vara riktigt rejäl.
En ömmande “knöl” i själva senan, cirka 3–5 centimeter ovan fästet i hälbenet. Denna ömmande ”knöl” kan tala för att det kan vara en Tendinos (degenerativa förändringar) i själva senan.

Differentialdiagnoser (andra orsaker):

Partiell ruptur (delar av senan har gått av).
Totalruptur av hälsenan (eftersom du har 3 vadmuskler kan du gå, fast en sena är avsliten).
Underbenstrombos (propp i benet).

6 av 10 blir bra helt av med sin smärta i sina hälsenor vid rätt form av träning. Den så kallade ”Umeåmodellen” det vill säga excentrisk träning (bromsträning) är den metod som visat sig mest effektiv. Beroende på om smärta sitter långt upp i vaden eller närmare hälbenet tränar man med olika program.

Om inte det hjälper kan läkare/Ortoped göra en undersökning med ultraljud och Color-Doppler för att därefter gå vidare med ev annan behandling.

Jag behandlar med laser och använder Kinesiotejping. Lasern minskar smärta och inflammation och Kinesiotejpen ökar flödet i blod och lymfa. Antalet behandlingar varierar väldigt mycket mellan olika individer, allt mellan 2 och 6 behandlingar.

Till toppen av sidan

Har du en fråga? Använd mitt kontaktformulär.